Under flyktingvågen 2015 fanns det stora utmaningar med mottagandet av ensamkommande barn. I dag har vi ett bättre utgångsläge om vi använder oss av de erfarenheter som vi gjort, skriver Joanna Graumman Walnestedt och Jennica Simesgården, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare.

SVT rapporterar att det sedan krigets början i Ukraina har kommit omkring 500 ensamkommande barn till Sverige. Och fler väntas. Vi på Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) ser med både tillförsikt och oro på hur Sverige i dag är rustat för att ta emot barnen och se till att deras rättigheter tas till vara. RFS är en ideell sammanslutning av cirka 55 lokalföreningar runt om i landet vars 4 600 medlemmar har frivilliga uppdrag som är lagreglerade och anordnas genom myndighetsbeslut. Vi samlar och företräder bland annat biträdande övervakare, besökare på häkten och anstalt, förtroende man, kontaktpersoner, kontaktfamiljer, stödpersoner, god man och förvaltare.

Gode män saknade utbildning

Under flyktingvågen 2015 fanns det stora utmaningar med mottagandet av ensamkommande barn. Det rådde oklarhet rörande ansvarsfördelning kring vem som ansvarade för vad kring barnet, bristande samverkan mellan olika instanser, bristande samverkan mellan kommuner, bristande information både till barnen, ställföreträdarna och andra aktörer kring barnet. I dag har vi ett bättre utgångsläge om vi använder oss av de erfarenheter som vi gjort. För att barnets rättigheter ska tillgodoses måste det finnas en fungerande samverkan inom kommunerna där rollfördelningen mellan förvaltningarna är tydlig.

Klicka här för att läsa hela debattartikeln.