Varför är det viktigt med samarbete när man är god man? Och hur kan man jobba med delaktighet i uppdraget? Det är några av de frågor som RFS ställt till medlemmarna Ritva Kautto och Anne-Lie Nilsson, som båda har uppdrag som ställföreträdare.

Anne-Lie Nilsson, Kil, har varit god man sedan hon gick i pension 2018. Innan dess jobbade hon på överförmyndarnämnden i Arvika.

– Det kändes givande att bli ställföreträdare och få se saker från andra sidan. Det ger mycket tillbaka, säger hon.

Idag har Anne-Lie tre uppdrag. Att huvudmannen känner att det ges möjlighet att påverka och delge synpunkter tycker hon är grundläggande för samarbete.

– Vi är där för deras bästa, och då behövs samarbete. Det ska vara självklart att veta hur det går till och vad om händer, säger hon

De huvudmän Anne-Lie arbetar med har psykisk sjukdom och lindrigare funktionsnedsättningar, och bor alla i eget boende. För att skapa delaktighet närvarar huvudmännen i möten och telefonsamtal med myndigheter, kommunen och vården.

– Vi går också igenom inkomster och utgifter varje månad för att se om något behöver ändras, så att de är delaktiga i vardagsekonomin. Huvudmannen skriver även på och är delaktig i alla ansökningar och skrivningar som görs, säger hon.

Som stöd i sitt uppdrag använder hon sig exempelvis av checklistor vid de första mötena, som hon anpassar utefter person. Hon vänder sig också till personalen på överförmyndarenheten med frågor.

Samarbetet med huvudmännens anhöriga och andra aktörer är en annan viktig grundsten.

– Man är ett team där alla kan bidra med sina kunskaper för att driva processen framåt. Som god man är det viktigt ha god relation med dem, säger hon.

Rak och ärlig kommunikation tycker hon överlag är centralt för att som god man kunna jobba med samarbete och delaktighet.

”Bra att vara förutsättningslös”
Ritva Kautto, Strängnäs, har sju ställföreträdaruppdrag i dagsläget. Att skapa ett gott samarbete med huvudmännen tycker hon dels handlar om att vara öppen, men också om att genuint vilja skapa så bra kontakt som möjligt.

– Det är så olika behov och situationer, så det är bra att vara ganska förutsättningslös. Ofta gäller det också att vara kreativ och använda de möjligheter som finns. Men ibland får man också acceptera är det som det är. Som nu under Corona, när det är svårt att sköta uppdragen som vanligt, säger hon.

Ritva har exempelvis huvudmän som bor på särskilda boenden, som hon inte får besöka under pandemin.

– Jag har haft mycket kontakt med personalen på boendena. De är bra och hjälpsamma, och ringer när det händer något och ser till att berätta saker om det är något jag behöver veta, säger Ritva.

För att skapa förutsättningar för ett bra samarbete redan vid första mötet med huvudmannen, är en viktig del att anpassa sig utefter dennes förutsättningar, menar Ritva.

– Det viktiga är att man är på samma nivå. Många känner sig i underläge, har problem och möter myndighetspersoner som de upplever som krävande. Då behöver man vara tydlig med att man är till för att hjälpa, säger hon.

Vilket stöd kan en ställföreträdare behöva i sitt uppdrag?

– Det är väldigt viktigt att man har ett nätverk, och kan prata med andra ställföreträdare. Annars skulle det bli väldigt ensamt. Här har vi en levande och aktiv förening, säger hon.

Ritva är medlem i Eskilstunas frivilliga samhällsarbetare. I kommunen finansierar överförmyndarkontoret en del av de utbildningar och den stödverksamhet som lokalföreningen erbjuder, eftersom de ingått ett idéburet offentligt partnerskap (IOP). Bland annat har de en telefonlinje som man kan ringa till om man behöver hjälp och råd. Medlemmar kan också komma på besökstider och få stöd – en verksamhet som coronaanpassats för att de ska kunna erbjuda rådgivning även under de nya omständigheterna.

– Det har varit positivt att samarbeta med överförmyndarkontoret. För en ny ställföreträdare är det väldigt bra att bara kunna ringa när man känner sig osäker. Även om man går en kurs och lär sig saker i teorin, är det något annat att hantera det när man är verksam, säger hon.

Tips på fördjupning: Rätt att delta

RFS treåriga projekt Rätt att delta handlar om att skapa förutsättningar för att huvudmännen ska bli mer delaktiga. Bland annat ska en webbutbildning och studiecirkelmaterial utformas. Såväl Ritva Kautto som Anne-Lie Nilsson har bidragit med synpunkter till projektets kartläggning, där både huvudmän och ställföreträdare har möjlighet att delge sina åsikter.

Läs mer om projektet här:

• Kartläggning inledd i projektet Rätt att delta
• Digital workshop för huvudmän
• Efterlysning: Åsikter om att ha en god man
• Huvudmannens delaktighet fokus i nytt projekt